RAL 7031 Blågrå

Blågrå bär två ord inom sig, och båda ska tas bokstavligt. Det är ett grått som inte vill förbli neutralt utan tippar över åt den svala sidan, som en sten som legat länge i vatten eller en himmel strax före regnet. Inget blått i egentlig mening, men tillräckligt mycket för att nyansen aldrig känns varm, utan klar och lite distanserad. Det gör den lugn utan att vara kall.

På stora ytor som fronter eller hela möbler syns denna dubbla natur särskilt tydligt. I mycket dagsljus kommer gråtonen i förgrunden och verkar saklig, nästan stenlik. Så snart ljuset blir mjukare, på kvällen eller i ett rum utan direkt sol, träder den blå undertonen fram och ger ytan något eftertänksamt. Ett rum med den här nyansen förändras alltså under dagen, men förblir hela tiden återhållsamt och aldrig oroligt.

Till ljust trä som ek eller ask uppstår en kontrast som inte blir högljudd, eftersom båda sidor förblir dämpade. På mörkare trä, till exempel valnöt, verkar blågrå svalare och avtecknar sig tydligt. Metaller som mässing för in en varm motpol, medan krom eller rostfritt stål konsekvent för nyansens svala linje vidare. Vid sten, till exempel skiffer eller grå marmor, suddas gränsen nästan ut, eftersom färgvärldarna ligger mycket nära varandra, och även tunga, matta textilier som linne passar väl in.

Bredvid blågrå står på sidan ofta granitgrå, ett steg mörkare, som jordar ytan som sockel eller för enstaka fronter. Renvit är den kombination som oftast dyker upp tillsammans med blågrå i beställningarna, mer än dubbelt så ofta som slumpen skulle ge anledning att vänta. Den ljusar upp ytan och ger gråtonen en klar, nästan nordisk ram. Antracitgrå tar i stället de små rollerna, handtag, golvlister, kanter, och skärper därmed helhetens kontur.

Basaltgrå ligger nära blågrå, men förblir neutralare och utan det blå inslaget. Järngrå är mörkare och känns därför tyngre, nästan metallisk. Musgrå tar slutligen bort värmen och lägger sig mjukare, nästan beige, i närheten av blågrå, utan att nå dess svala klarhet. Den som står mellan dessa nyanser avgör i grunden hur mycket svalka och hur mycket tyngd ytan ska bära.